Skärpning!

Ja, ni hörde rätt. Nu ska vi skärpa till oss och bli bättre på att uppdatera bloggen.

Händer så mycket just nu och Leia har gått från busig valp till busig unghund känns det som. Hon växer fort och blir finare för varje dag som går. Märker att hon blir uttråkad av att vara med mig på jobbet om dagarna så vi kikar på andra lösningar. Dessutom börjar hon bli vääääldigt "mammig". Hon är ju med mig hela tiden i stort sett och håller koll på allt jag gör. Så fort jag lämnar rummet blir hon orolig och hämtar gärna min sko eller en strumpa och snuttar på eller kvittrar/gurglar ångestfyllt. Ibland vägrar hon gå alls om jag inte är med på promenaden. Aldrig varit med om det tidigare och försöker tänka ut vad jag kan göra annorlunda. Jag hoppas att det löser sig om hon får aktiveras mer om dagarna genom dagis eller dagmatte.

Veckan som gått:
Kloklippningen går toppenbra! Vi tränar flera gånger i veckan och hon sitter helt stilla medan man klipper klo för klo. Koppelträningen går ok. För det mesta går hon fint men blir hon uppspelt eller övertrött så drar hon en del. Rumsrenheten är ok. Hon vägrar göra sina behov om det ösregnar utan "sparar" sig tills hon kommer in i värmen igen. Hon sköter sig galant i kollektivtrafiken.

Leia tappar en jädra massa tänder. Hon gillade inte att man kikade henne i munnen tidigare så jag tog fram en klicker och kycklingbitar. 5 klick senare satt hon som ett ljus när jag kollade varenda tand i hennes mun. På 5 försöket klickade jag... exakt i samma sekund som hon gäspade stort. Trodde inte i min vildaste fantasi att hon skulle koppla ihop gäspningen med klicket. Men, varje gång jag nu kollar hennes tänder gäspar hon stort så man ser hela svalget typ. Praktiskt! :-P

Vi var i Vasaparkens rastgård i 2 timmar häromdagen. Hon fick träna både lek och passivitet med de andra hundarna. Helt plötsligt kommer de in en gigantisk Cane Corso på 55 kg som vill busa med småhundarna (Leia var störst). De andra hundarna skällde på honom och visade tydligt att de inte uppskattade hans lekinviter. Leia var rätt spak och höll sig bakom mina ben. Tills hon får för sig att göra en lekinvit mot honom. Sedan kutade hon iväg och han fullkomligt dundrade efter henne. När hon kommer fram till stängslet stannar hon och vänder sig om, och inser väl att han är 10 gånger så stor som henne själv och springer emot henne med full fart. Då öppnar hon sin lilla mun, spärrar upp ögonen och skriker rätt ut, som ett barnskrik! Vi tyckte ju lite synd om henne men brast alla ut i gapskratt för det såg rätt kul ut. Cane Corson tvärnitar och såg allmänt förvirrad ut. Leia återgick till att betrakta honom på avstånd och gjorde inga fler lekinviter....




Bilder kommer snart.